Frisk - igen!
Nu är jag iaf frisk igen och hoppas att vi alla slipper dessa irritationsmoment resten av året.
Första jobbveckan gick jättebra. Det är ett väldigt trevligt gäng som börjat och även om utbildningmaterialet vissa gånger känns överväldigande så är det inga bekymmer.
Utbildningen ja. Första veckan var en introduktion. Nu följer 4 veckors utbildning och efter det tillkommer ytterligare 6 veckors utbildning! Det dröjer lång tid tills man får börja jobba på riktigt.
Men det är ju viktigt med den här utbildningen - alla som jobbar ska ju kunna alla lagar, regler, förordningar, normer, bestämmelser, rutiner, rapporter osv eftersom man ska kunna ge alla en likvärdig och objektiv bedömning.
Idag har vi haft en utedag här hemma. Vi har städat lite på gården, rensat ogräs, plockat undan skräp. Leo har grävt upp maskar i jorden och Nora har ätit gräs :D
På kvällen sprang en en runda och det är SKÖNT att komma igång efter förkylningen!
Imorgon drar den egentliga utbildningen igång. Spännande!
Nora - glad som (nästan) alltid :)
Snart åker Leos lockar av :( Det börjar bli så slitet där bak och det blir sådana jobbiga tovor :(
Leo i lekparken :)
Leo kollar Svartvikståget med mormor och morfar
Nora försöker äta gräs...
Sen fick hon prova att gunga och det var jätteskoj!
Leo gungar också :)
Bakade äpple- och kanelmuffins på kvällen
Andra andningen
Hösten nalkas och det känns framför allt på kvällarna när jag spinger i shorts *brrr*
Så idag köpte jag nya löparbrallor! Hurra :)
Jag firade med att springa min vanliga runda två gånger istället för en och nu har jag en fråga:
Varför har ingen berättat att det är så mycket lättare att springa andra varvet än det första?!
Ok, det var ju knappast så att jag flög fram - jag höll min vanliga mesfart på ca 7-8 km/h, men det var inte alls lika jobbigt att springa varv nummer två som det är att springa varv nummer ett. Dessutom hade jag vid det laget slutat frysa om händerna också, så allt blev ju så mycket bättre :)
Nu ska jag slänga mig i duschen. Imorgon är min första arbetsdag! :)
Mammafika :)
Idag var vi bjudna till Kristina, Ivar och Isolde på mammafika! Mycket trevligt :)
Jag kände att det räckte att ha Nora att hålla koll på (hon tar nämligen varje chans att lugga Kristinas stackars hund), så Leo fick vara på dagis medan jag och Nora åkte och träffade de andra i mammagruppen.
Så kul att se alla mammor och barn! Kristina med sin stora duktiga Ivar och sin lilla hårfagra Isolde, Susanne med sin storögda och glada Hanna och sin lilla nykläckta Anton och Therese med sin mångordade Elina! Tina tittade också förbi, men utan Ludde.
Efter lunch och fika hämtade jag Leo på dagis. Vi åkte hem, tittade lite på Nalle Puh och åkte buss med kuddarna. Sedan samlade Leo ihop ALLA kuddar han kunde hitta till ett huddhav som han och Nora skulle mysa i.
Leo fixar ett litet hav av kuddar
Sen skulle han och Nora mysa :)
Det slutade med att han slog hakan HÅRT i golvet och fick världens
bula och blåmärke på noll sekunder...
Just ja, vi har gjort iordning en liten datorhörna åt oss. Jag var så trött på att ha datorerna på köksbordet, så jag frågade Mange om han kunde snickra ihop ett långt och smalt databord. Det kunde han - min duktiga älskling :)
Lite vit färg och så var det klart!
Äntligen på bättringsvägen :)
Jag har bara nästäppan och hostan kvar.
Bara hostan blir lite bättre ska jag ut och springa igen. Blä....det lär ju vara som att börja om från början, jag har ju inte sprungit på en vecka nu :(
Vi har möblerat om lite, så numera sover vi alla på nedre plan. Jag och Mange har vårt sovrum i allrummet med kaminen, Leo och Nora delar numera sovrum i vårt gamla biorum. Manges biorum har fått flyttat upp till vårt gamla sovrum och Leos gamla sovrum är numera barnens gemensamma lekrum. Puh!
Fast Leo sover (såklart...) i vår säng, så Nora har deras stora sovrum helt för sig själv.
Nora liten är snart 9 månader gammal och hon har bråttom bråttom BRÅTTOM! Vill komma framåt så fort det bara går, står upp själv hela tiden, reser sig upp från golvet och står stadigt i ca 10-15 sekunder utan problem. Hon har provat att ta ett steg framåt också, men det funkar inte än.
Ganska roligt att uppleva alla skillnader mellan Nora och Leo.
Leo var omöjlig att söva - Nora somnar på en gång man lägger henne i sängen.
Nora är en liten kräkbebis - Leo kräktes aldrig som liten.
Nora blir stolt och skrattar när hon står upp utan att hålla i sig - Leo tyckte det var läskigt att stå själv och kunde bara göra det om han inte visste om att han hade släppt taget om bordet/stolen/personen.
Leo har börjat på dagis igen efter sommaruppehållet. Det gick väldigt bra den första veckan - inget gråt eller skrik. Det går bäst om fröken Mia tar emot, då kan han lätt vinka hejdå.
Veckan som kommer är det mycket på agendan!
Måndag ska jag träffa de övriga från mammagruppen och luncha :)
Tisdag ska jag till Marielle och bli ompysslad.
Onsdag ska jag till frissan (har så svårt att bestämma mig för om jag ska vara fortsatt blond eller om jag ska göra nåt annat - förslag?)
Torsdag skulle jag verkligen behöva komma iväg och shoppa, men jag vill shoppa HELT utan barn och det är svårt....iofs kan jag ju dra iväg så snart Mange kommer hem från jobbet, men...jaja, vi får se hur det blir.
På den här bilden kan man skymta Noras 3 tänder. Hon har 2 uppe (som små huggtänder) och en nästan i mitten nere. Snyggt!
Sjukstuga på G... :(
Skoj.
Vill INTE bli sjuk! :(
Inatt sov Nora inne i Leos rum och Leo sov i vårt. Det gick faktiskt över förväntan. Precis som jag misstänkt så stör hon sig på att dela rum med oss andra. Nu när hon fick sova helt själv så vaknade ho visserligen några gånger (precis som vanligt), men när jag gett henne nappen och hon fått "prata" med snutten så somnade hon om själv. Utan amning och utan vaggning. Sweet.
Leo visar så mycket humör hela tiden numera. Visserligen är det jobbigt ibland, speciellt dagar då jag sovit dåligt på natten och inte har så mycket tålamod, men det är ju verkligen facinerande och roligt också. Man märker att han börjar fungera mer och mer som stora barn :)
Hejsan hoppsan,det blev fast anställning :)
Jippi, tänkte jag, dom lär väl säga att allt bara är ett enda stort misstag - dom har inget jobb till mig!
Men så var det inte.
- Jo, du har ju blivit erbjuden ett vikariat av oss som sträcker sig fram till årsskiftet.
- Ja...?
- Vad skulle du säga om vi ville erbjuda dig en tillsvidareanställning istället?
- ..?????...eh....jao....det skulle väl vara kul...?
- Jamen vad bra, då säger vi så! Vi skickar ett nytt anställningsbevis där det står att du blir fast anställd istället. Vi ses om några veckor!
Vilket flyt :)
Joggingen går fortsatt bra. Igår utökade jag sträckan något, inte mycket men det kändes lite ändå. Än så länge känns det kul - jag längtar tills klockan ska bli 22 så jag kan ge mig ut! Det känns skönast att springa i mörkret än så länge... :)
Just nu är klockan 08:30 och jag bakar matbröd för fullt. Idag blir det nämligen broccolisoppa och bröd till middag.
Jag måste vara sjuk
Just nu sitter jag nyduschad men ändå svettig (usch!) vid datorn.
På stolen bredvid mig hänger ett par shorts, en t-shirt och en träningsbh (som för övrigt är alldeles för stor i omkrets. Note to self: köp en ny!) som alla är lätt fuktiga och äckliga.
Varför? Därför att JAG, hör och häpna, har varit ute och sprungit! Eller joggat ska man väl säga.
Vidare snabbt går det ju inte, men det är ändå helt sensationellt eftersom jag ALDRIG har kunnat springa tidigare. Efter 5 meter har jag liksom gått in i en vägg, fått håll, sirap i benen och andnöd. Men nu har jag faktiskt kunnat jogga i 15 minuter i ett sträck! Det är stort för att vara mig.
Detta är ett nytt påfund - jag har bara utfört denna bravad i 2 dagar. Men jag har märkt att efter en hel dag med barnen så är det faktiskt skönt att komma ut och röra på sig i sin egen takt. Skit samma om det är dåligt väder - det är ändå skönt!
Mitt största problem är svetten. Jag avskyr verkligen att svettas. Jag fattar ju att det är ett sätt att "mäta" ansträngning, att svettas innebär ju att man gjort något som kroppen kommer tacka en för (eller inte). Men ändå. Äckligt.
Det var därför simning passade mig så mycket bättre. Hur mycket jag än simmade så märktes ingen svett. Mycket trevligt. Dessvärre pallade inte min hud med kloret i vattnet. Efter ca 2 månaders regelbunden simning fick jag stora torra fläckar på armarna. Mindre trevligt.
Mange påpekade idag att det kanske inte är så smart att börja jogga just nu när jag de senaste dagarna har känt en liten retning i halsen. Det är precis som om det är en förkylning som ligger och lurar...och då ska man ju inte utsätta sig för påfrestningar. Men vi får väl se.
Leo är SÅ trotsig nu för tiden! Jag blir galen. Han tjatar om att gå ut, när man väl säger: "Ok, då ska vi bara klä på oss" så slår han bakut, gallskriker, grinar, ska INTE ha byxor på sig osv osv. Jag blir alldeles matt.
Sedan när vi väl kommit ut är han glad som en lärka i ca 3 minuter, sedan vänder det igen.
- Vart vill du att vi ska gå då?
- Int nåstans (Ingenstans på Leospråk) säger han med butter röst
- Eh, nähä...?
- Eol gå em! (Leo gå hem!) med fortsatt butter röst
- Jamen, vi kan ju gå till lekparken! säger jag med tillkämpad glättig röst
- Jaaaa! jublar pojken då
WTF? Schitzo?
Men han är bra go också. När han vill mysa, när han säger "Eol ällsa sin mamma" (Leo älskar sin mamma), när han säger "Heeeeeej gus" (Hej grus) till ett gäng stenar med riktig kärlek i rösten.
Nora jobbar på. Hon står upp mest hela tiden, nu börjar hon stå helt själv också! Bara 5 sekunder än så länge, men det går ju framåt :)
Nu luktar det simhall i huset, för Mange har skrubbat hela vår dusch med klorin. Bra gjort sweetie! :)
Leo kramar en motvillig Nora :) 
Nora glad sålänge hon får stå upp
Lillgrisen
Såhär ser Nora ut när hon skrattar. Hon rynkar på näsan, gapar stort och fnyser/flämtar som en hund :)
Idag har vi hunnit med lite av varje. Jag och Nora mötte upp Elin och Emilia på stan för en fika och lite shopping.
Emilia ser ut som en mörkhårig nymf - hon är så söt! Och smart - hon är nyss fyllda 3 år och kan hela alfabetet och vet vad varenda bokstav heter.
På eftermiddagen åkte hela familjen till min syster med familj. Blev bjudna på middag och det var supergott som vanligt :) Man blir så bortskämd... :)
Nu är klockan snart 22 och det börjar bli dags att få Leopold i säng. Iom den sena timmen så lär det gå relativt fort iaf :)
En helg i stugan
På lördagen kom min bror med familj på besök. Mycket trevligt :)
Men Nora trivdes i bärstolen iaf :)
Konsten att överleva en husvagnssemester
Vi lånade svärföräldrarnas husvagn , slog följe med våra vänner Peter och Petra + deras barn (Tova och Dante) och styrde kosan mot Västervik, Göteborg och Karlstad. Nästan 2 veckor var vi borta och vi spenderade två dagar på Astrid Lindgrens Värld, en dag på Liseberg och två dagar hos våra vänner John och Linda + deras dotter Novalie.
Vi hade verkligen tur med vädret, strålande sol hela tiden och ibland blev det helt enkelt FÖR varmt. Det är man inte bortskämd med i Sverige.
Semester var verkligen lyckad, men det var onekligen skönt att komma hem igen. Borta bra men hemma bäst! :)
Bilder lär komma lite senare när jag har ork.
Nora är nu snart 8 månader gammal och drar sig upp mot allt hon kan hitta. Irriterande eftersom hon inte har någon balans än, men vad kan man göra. Det är bara att gilla läget. Hon har även fått sin första tand, uppe till höger om den högra framtanden.
Härlig sommardag!
Leo är fortsatt dålig. Feber som ligger runt 39,3-39,6 och allmänt hängig. Vettatusan vad det kan vara. Eller jo, det KAN ju vara öroninflammation. Det brukar det vara de gånger han har hög feber flera dagar i sträck, men han klagar inte över värk i öronen och reagerar inte alls när jag klämmer runt dom.
Jaja, vi får se om han piggnar till imorgon. Även om det är öroninflammation så får han inget penicillin. Sist han hade det så blev det sånt bråk och stök vid varje medicintillfälle, så vi lade ner de hela i samråde med läkaren. Det är ju helt ofarligt att låta öroninflammationen läka ut av sig själv, så länge man ger smärtstillande och febernedsättande när barnet verkar behöva det.
Nora är iaf pigg än så länge. Hon kryper omkring överallt till Leos stora förtret. Dessutom så rör hon ju vid HANS leksaker och det är ju tydligen det värsta som kan hända här i världen.
De senaste två dagarna har båda barnen vaknat ca 05:00 för dagen. Inte kul. Jag håller tummarna för att dom sover längre imorgon, men med tanke på att Nora somnade redan 18:30 (i stolen medan jag gav henne gröt) så har jag inte höga förväntningar.
Ett år äldre och lika glad för det :)
Än så länge fattar jag inte det här med 30-årskris. Jag menar, varför? Det är ju vid 30 som livet börjar! Man ser fortfarande hyfsat bra ut och man har dessutom fått lite mer innanför pannbenet :) Bara positivt alltså.
Dagen började redan 05:00 då barnen vaknade. Leo med feber och Nora med sedvanligt glatt humör.
Magnus har (förmodligen) åkt på magkatarr, så han spenderar stora delar av dagen till att ligga i soffan och ha ont :(
Vi trotsade både feber och magont och spenderade förmiddagen på Birsta. Vid 14 var vi hemma igen och sedan började släkten komma på sedvanligt födelsedagsbesök.
Mamma och pappa gav mig ett presentkort hos Marielle (underbart!), syster med familj hade bakat min favorittårta och chokladbiskvier som dom bjöd på.
Av Mange ska jag också få ett presentkort hos Marielle - han har ju haft ont så han har inte kunnat ordna någon present.
Under eftermiddagen/kvällen har Leo legat stadigt på 39,6-39,7 grader i feber trots Ipren. Han är inte pigg alls...
En stund efter att min släkt åkt så kom Manges föräldrar + Iwar på besök. Den här gången fick jag pengar som (överraskande nog) kommer gå till en behandling hos Marielle :D
Nu är klockan 20, Nora sover, Leo somnade av sig själv i soffan för över en timme sedan och Mange ligger bredvid och ser lite plågad ut.
Det här med magkatarren är ju inte så skoj. Det finns liksom inga direkta botemedel, det enda man kan göra är att tänka på vad man äter och på så sätt lindra symptomen. T.ex. så bör man avstå från alkohol, stekt mat, grillad mat, salt, starka kryddor, fett osv osv. Vilken rolig semester för Mange - ingen öl och inget grillat! :(
Nu ska jag se om jag kan få ner Leo i sängen...
Under tiden som Iwar var här och lekte med Nora så låg Leo helt passivt i soffan och sa "Näe Ia busa mäj" = Nej Iwar inte busa med mig :(
Nytt jobb!
Jag börjar den 29/8, så jag kommer ha 8 veckors semester innan jag ska dit.
Sedan får Magnus vara hemma med Leo och Nora.
Det känns kul och skönt att veta att jag har ett jobb igen, men samtidigt känns det som om Nora fortfarande är så liten....skönt att Mange kan vara hemma med henne tills årsskiftet.
Midsommar
Det var vi, Manges föräldrar, Manges syster med familj och min syster med familj. En hel hög med andra ord.
God mat, trevligt sällskap och en alltför sen kväll. Jag gick nämligen inte och lade mig förrän 02:00 och eftersom Nora vaknade 06:00 så var jag lite trött dagen därpå.
Veckan som kommer är Manges sista arbetsvecka, sedan blir det semester! Härligt :)
Storstädning sovrum
Eller ja, jag städade och blev motarbetad mest hela tiden av mina små ligister...
"Mamma äda lart!" sa Leo gång på gång och stängde av dammsugaren för mig. Han ville att vi skulle bygga lego istället. Nora lekte snällt med babyvakten, men med jämna mellanrum fick jag springa dit och torka kräks.
Men det blev gjort iaf. Ut med alla textilier, in med nya gardiner och nya sängkläder i både vår och Noras säng. Dammtorka ALLT, rensa rejält på Manges hylla (där vi har alla våra DVD-filmer), vädra ur, dammsuga, lägga undan alla kläder. Ut med alla täcken och kuddar på balkongen där dom fick ligga och vädra ur sig under större delen av dagen.
Nu ska jag bara göra mig av med våra stackars misskötta krukväxter och köpa hem nya. Hortensia ska det bli.... :)
När det var rent och snyggt så kände jag att en syrénbukett skulle vara pricken över i, men eftersom min galning till sambo rotryckte den enda syrénen på vår gård när vi flyttade hit, så visste jag inte riktigt hur jag skulle göra.
Pratade med Mange, påminde honom om att det var HANS fel att vi inte hade någon syrén och då föreslog han att jag skulle gå ner till Aspvägen och knycka lite där. En av villorna där har stora syrénbuskar som hänger långt ner över vägen. Så jag tog med mig barnen och traskade dit beväpnad med en sax. Nu doftar det underbart i vårt sovrum :)
Klängiga Leo
Han vill bli buren mest hela tiden. Det duger inte att bara sitta i mitt knä, ånej, jag ska gå omkring och bära på honom hela tiden. Aj min rygg!
Om man lagar mat t.ex. så står han vid mina ben, drar i mina byxor och ylar "Maammaa bäja, MAAAAAMMAAAA BÄÄÄJA!"
Jag vet inte riktigt vad det beror på. Antingen är det bara någon slags fas, eller så är det kanske en sen reaktion på att få ett syskon (ca 6 månader sen reaktion...). Eller så kanske det beror på att han håller på att få 3 stora kindtänder samtidigt. Vilket innebär att kindtand nummer 4 säkert kommer göra entré inom kort.
Hur som helst är det frustrerande för jag KAN inte bära på honom jämt! När jag lagar mat, när jag byter blöja på Nora, när jag skriver en jobbansökan osv. Det går inte. Jag har bara 2 händer.
Och jag förstår ju att han vill bli buren av en orsak - han känner att han behöver vara liten igen och vill vara så nära det bara går. Och då känns det så ruttet att inte kunna ge honom det han behöver alla gånger.
Men sånt är ju livet. Det blir inte som man vill jämt. Tyvärr.
Bara för att ge livet extra krydda så var Nora extra gnällig idag också. Små gråtattacker utan synbar anledning.
Knäppt. Man förväntade sig att hon skulle bli (om möjligt) ännu mer tillfreds med livet nu när hon kan krypa och ta sig fram själv, men det verkar faktiskt gå åt andra hållet. Ju mer hon kryper desto mer gnäller hon. Skumt.
Det här med sockersug
Det bästa vapnet mot suget är vatten med många citronskivor i. Man ska ALDRIG ta "bara en" godis när man är sugen för man kan väldigt sällan hålla det till "bara en". Det är genetiskt inprogramerat i oss. När vi var grottmänniskor och letade saker att äta så var söta bär alltid en hit. Söta saker är aldrig giftiga (i naturen alltså) och alltså var det riskfritt att äta av allt som var sött. Om man däremot hittade ett bär som var surt eller beskt så kunde det vara gifitgt och alltså ville man inte äta mer - kroppen sa automatiskt ifrån.
Så - tar man "bara en godis" så är risken stor att man tar "bara en till"...och kanske en till...och varför inte en till. Hjärnan säger ju åt oss att det är ok!
Tar man däremot ett stor glas citronvatten så snart man känner suget så vill man inte ha nåt mer sen.
Bieffekt = man springer på toa hela tiden.
Nu är det söndag och jag har fortfarande inte ätit godis. Men den där jäkla godispåsen står och ropar på mig i skåpet...jag funderar på att lyxa till det ikväll och äta godis medan jag ser på Poirot!
Tråkigt väder har vi haft i helgen. Leo ville knappt vara utomhus uppe i stugan. "Eaol inne stua" sa han och det betyder "Leo inne i stugan". Istället lkörde ha sin bobbycar på altanen.
Leo, Mange och Lasse badar lite. Japp, det ser sunkit ut med det bruna vattnet, men det är bäckvatten som dom fyllt poolen med och därför ser det ut sådär.
Jag otränad?
Jag och Nora är ensamma hemma ikväll. Mange och Leo åkte upp till stugan så snart dom fått i sig middag. Jag och Nora ska upp dit imorgon, men vi ville först träffa min kompis Angelica som kommer hem på besök! Det är alldeles för sällan vi ses, så jag får passa på de få gånger hon kommer hem.
Huvudvärken har släppt, den släppte faktiskt dagen efter mitt gnällinlägg.
Det är såååå tråkigt att inte äta godis! Godis har ju som sagt varit min belöning till mig själv. Vad ska jag "ge" mig själv nudå? Ingen läsk, inget godis, inga chips, inga kakor osv osv. Tråkigt!
Och det är faktiskt så att frukt inte kan ersätta godis för mig. Visst, melon, mango och jordgubbar är gott OCH nyttigt, men för det första är det svindyrt och för det andra så är det ju så mycket enklare att ta några godisar än att ställa sig och hacka/rensa frukt. Dessutom så är frukt en klen tröst när det är choklad man är sugen på....
Skit samma, jag får iaf äta godis på helgen. Jag har faktiskt köpt godis idag, men inte tagit en enda smakbit än. Tänkte se om jag kan hålla mig till bara en enda dag och då får det bli lördag.
Leo är Noras stora idol och han är snäll med henne för det mesta. Men hon får sällan leka med hans leksaker.
"NEJ Oujaa!!!" vrålar han om hon försöker ta en bil eller så.
Vidrig huvudvärk
1: äta frukost, lunch och middag
2: dricka mycket vatten
3: knapra Alvedon Forte och Ibumetin
4: ta en promenad
5: vila
Vet faktiskt inte riktigt vad jag ska göra, utom att förska sova och hoppas att det känns bättre imorgon.
Leo pratar hela tiden och det bara sprutar nya ord ur honom. Han härmar allt man säger och gärna lite svårare ord.
Annars så bygger vi mycket lego - det vill säga, han tvingar mig att bygga, sedan plockar han sönder det jag byggt.
Nora kryper! Hon är nu 6 månader och 3 veckor och tycker att livet är rätt så skönt. Hon kryper några steg, sätter sig upp, brummar lite, ser en leksak och kryper till den. Och så håller hon på hela dagen.
Jag har för övrigt slutat äta godis. Så tråkigt! Godis var ju typ min belöning till mig själv - så fort jag gjort något "bra (som typ tvätta, lägga båda barnen själv, städa osv) så brukade jag alltid ge mig själv löfte om att köpa godis.
Problemet var bara att det blev lite för mycket till slut....jag åt godis för 30-40:- varje dag!
Så nu har jag slutat. Åt mitt sista godis i lördags. Saknar det jättemycket, men kompenserar med jordgubbar och vattenmelon.
Nora och Mange i trädgården på en utefixardag
Leo och Mange gungar
(s)Nora sjuk
Nej, det handlar inte om Socialdemokraterna, det handlar om att Noras är dunderförkyld. Natten till idag var hon orolig i sängen, vaknade titt som tätt och lät snorig.
Hela dagen idag har jag torkat under hennes lilla näsa, det rinner genomskinligt snor hela tiden. Nu sover hon, men vaknar då och då av hosta, nästäppa och allmänt obehag :(
Nu passar verkligen namnet (s)Nora! :D
Det går framåt för vår lilla madam iaf! Hon är ju drygt 6 månader nu och rullar både från mage till rygg och tvärtom, sätter sig upp utan problem och sitter sedan och tittar beundrande på storebror. Hon gör tappra försök till att krypa, men dom där jäkla armarna och benen gör ju inte som dom ska....först "kryper" hon med benen men står molstill med händerna. Sedan lyfter hon på ena handen men står då istället hel still med benen. Som ni förstår så kommer man ingen vart då.
När hon är sur så låter hon som en bil ("Brrrrrrrrr") och när hon är glad så säger hon "Bäbä". Ibland när hon är missnöjd så kan hon säga "Maaaama!" och låta väldigt uppfodrande.
Men det är sällan hon är på dåligt humör - för det mesta är hon en liten solstråle! :)
Leo håller på att lära sig att lägga sig själv. Man får gå in och lägga ner honom 2-3 ggr, men det är ändå ok.
Han pratar mer och mer för varje dag och provar gärna på hel nya saker att säga. Just nu är några nya favoritord "Stickspår", "Disel-lok" och "Kungaskeppet". Väldigt användbara ord....eller inte.
En inspirationstidning som visar vad man kan bygga om man bara har lust....
