Andra andningen
Hösten nalkas och det känns framför allt på kvällarna när jag spinger i shorts *brrr*
Så idag köpte jag nya löparbrallor! Hurra :)
Jag firade med att springa min vanliga runda två gånger istället för en och nu har jag en fråga:
Varför har ingen berättat att det är så mycket lättare att springa andra varvet än det första?!
Ok, det var ju knappast så att jag flög fram - jag höll min vanliga mesfart på ca 7-8 km/h, men det var inte alls lika jobbigt att springa varv nummer två som det är att springa varv nummer ett. Dessutom hade jag vid det laget slutat frysa om händerna också, så allt blev ju så mycket bättre :)
Nu ska jag slänga mig i duschen. Imorgon är min första arbetsdag! :)
Mammafika :)
Idag var vi bjudna till Kristina, Ivar och Isolde på mammafika! Mycket trevligt :)
Jag kände att det räckte att ha Nora att hålla koll på (hon tar nämligen varje chans att lugga Kristinas stackars hund), så Leo fick vara på dagis medan jag och Nora åkte och träffade de andra i mammagruppen.
Så kul att se alla mammor och barn! Kristina med sin stora duktiga Ivar och sin lilla hårfagra Isolde, Susanne med sin storögda och glada Hanna och sin lilla nykläckta Anton och Therese med sin mångordade Elina! Tina tittade också förbi, men utan Ludde.
Efter lunch och fika hämtade jag Leo på dagis. Vi åkte hem, tittade lite på Nalle Puh och åkte buss med kuddarna. Sedan samlade Leo ihop ALLA kuddar han kunde hitta till ett huddhav som han och Nora skulle mysa i.
Leo fixar ett litet hav av kuddar
Sen skulle han och Nora mysa :)
Det slutade med att han slog hakan HÅRT i golvet och fick världens
bula och blåmärke på noll sekunder...
Just ja, vi har gjort iordning en liten datorhörna åt oss. Jag var så trött på att ha datorerna på köksbordet, så jag frågade Mange om han kunde snickra ihop ett långt och smalt databord. Det kunde han - min duktiga älskling :)
Lite vit färg och så var det klart!
Äntligen på bättringsvägen :)
Jag har bara nästäppan och hostan kvar.
Bara hostan blir lite bättre ska jag ut och springa igen. Blä....det lär ju vara som att börja om från början, jag har ju inte sprungit på en vecka nu :(
Vi har möblerat om lite, så numera sover vi alla på nedre plan. Jag och Mange har vårt sovrum i allrummet med kaminen, Leo och Nora delar numera sovrum i vårt gamla biorum. Manges biorum har fått flyttat upp till vårt gamla sovrum och Leos gamla sovrum är numera barnens gemensamma lekrum. Puh!
Fast Leo sover (såklart...) i vår säng, så Nora har deras stora sovrum helt för sig själv.
Nora liten är snart 9 månader gammal och hon har bråttom bråttom BRÅTTOM! Vill komma framåt så fort det bara går, står upp själv hela tiden, reser sig upp från golvet och står stadigt i ca 10-15 sekunder utan problem. Hon har provat att ta ett steg framåt också, men det funkar inte än.
Ganska roligt att uppleva alla skillnader mellan Nora och Leo.
Leo var omöjlig att söva - Nora somnar på en gång man lägger henne i sängen.
Nora är en liten kräkbebis - Leo kräktes aldrig som liten.
Nora blir stolt och skrattar när hon står upp utan att hålla i sig - Leo tyckte det var läskigt att stå själv och kunde bara göra det om han inte visste om att han hade släppt taget om bordet/stolen/personen.
Leo har börjat på dagis igen efter sommaruppehållet. Det gick väldigt bra den första veckan - inget gråt eller skrik. Det går bäst om fröken Mia tar emot, då kan han lätt vinka hejdå.
Veckan som kommer är det mycket på agendan!
Måndag ska jag träffa de övriga från mammagruppen och luncha :)
Tisdag ska jag till Marielle och bli ompysslad.
Onsdag ska jag till frissan (har så svårt att bestämma mig för om jag ska vara fortsatt blond eller om jag ska göra nåt annat - förslag?)
Torsdag skulle jag verkligen behöva komma iväg och shoppa, men jag vill shoppa HELT utan barn och det är svårt....iofs kan jag ju dra iväg så snart Mange kommer hem från jobbet, men...jaja, vi får se hur det blir.
På den här bilden kan man skymta Noras 3 tänder. Hon har 2 uppe (som små huggtänder) och en nästan i mitten nere. Snyggt!
Sjukstuga på G... :(
Skoj.
Vill INTE bli sjuk! :(
Inatt sov Nora inne i Leos rum och Leo sov i vårt. Det gick faktiskt över förväntan. Precis som jag misstänkt så stör hon sig på att dela rum med oss andra. Nu när hon fick sova helt själv så vaknade ho visserligen några gånger (precis som vanligt), men när jag gett henne nappen och hon fått "prata" med snutten så somnade hon om själv. Utan amning och utan vaggning. Sweet.
Leo visar så mycket humör hela tiden numera. Visserligen är det jobbigt ibland, speciellt dagar då jag sovit dåligt på natten och inte har så mycket tålamod, men det är ju verkligen facinerande och roligt också. Man märker att han börjar fungera mer och mer som stora barn :)
Hejsan hoppsan,det blev fast anställning :)
Jippi, tänkte jag, dom lär väl säga att allt bara är ett enda stort misstag - dom har inget jobb till mig!
Men så var det inte.
- Jo, du har ju blivit erbjuden ett vikariat av oss som sträcker sig fram till årsskiftet.
- Ja...?
- Vad skulle du säga om vi ville erbjuda dig en tillsvidareanställning istället?
- ..?????...eh....jao....det skulle väl vara kul...?
- Jamen vad bra, då säger vi så! Vi skickar ett nytt anställningsbevis där det står att du blir fast anställd istället. Vi ses om några veckor!
Vilket flyt :)
Joggingen går fortsatt bra. Igår utökade jag sträckan något, inte mycket men det kändes lite ändå. Än så länge känns det kul - jag längtar tills klockan ska bli 22 så jag kan ge mig ut! Det känns skönast att springa i mörkret än så länge... :)
Just nu är klockan 08:30 och jag bakar matbröd för fullt. Idag blir det nämligen broccolisoppa och bröd till middag.
Jag måste vara sjuk
Just nu sitter jag nyduschad men ändå svettig (usch!) vid datorn.
På stolen bredvid mig hänger ett par shorts, en t-shirt och en träningsbh (som för övrigt är alldeles för stor i omkrets. Note to self: köp en ny!) som alla är lätt fuktiga och äckliga.
Varför? Därför att JAG, hör och häpna, har varit ute och sprungit! Eller joggat ska man väl säga.
Vidare snabbt går det ju inte, men det är ändå helt sensationellt eftersom jag ALDRIG har kunnat springa tidigare. Efter 5 meter har jag liksom gått in i en vägg, fått håll, sirap i benen och andnöd. Men nu har jag faktiskt kunnat jogga i 15 minuter i ett sträck! Det är stort för att vara mig.
Detta är ett nytt påfund - jag har bara utfört denna bravad i 2 dagar. Men jag har märkt att efter en hel dag med barnen så är det faktiskt skönt att komma ut och röra på sig i sin egen takt. Skit samma om det är dåligt väder - det är ändå skönt!
Mitt största problem är svetten. Jag avskyr verkligen att svettas. Jag fattar ju att det är ett sätt att "mäta" ansträngning, att svettas innebär ju att man gjort något som kroppen kommer tacka en för (eller inte). Men ändå. Äckligt.
Det var därför simning passade mig så mycket bättre. Hur mycket jag än simmade så märktes ingen svett. Mycket trevligt. Dessvärre pallade inte min hud med kloret i vattnet. Efter ca 2 månaders regelbunden simning fick jag stora torra fläckar på armarna. Mindre trevligt.
Mange påpekade idag att det kanske inte är så smart att börja jogga just nu när jag de senaste dagarna har känt en liten retning i halsen. Det är precis som om det är en förkylning som ligger och lurar...och då ska man ju inte utsätta sig för påfrestningar. Men vi får väl se.
Leo är SÅ trotsig nu för tiden! Jag blir galen. Han tjatar om att gå ut, när man väl säger: "Ok, då ska vi bara klä på oss" så slår han bakut, gallskriker, grinar, ska INTE ha byxor på sig osv osv. Jag blir alldeles matt.
Sedan när vi väl kommit ut är han glad som en lärka i ca 3 minuter, sedan vänder det igen.
- Vart vill du att vi ska gå då?
- Int nåstans (Ingenstans på Leospråk) säger han med butter röst
- Eh, nähä...?
- Eol gå em! (Leo gå hem!) med fortsatt butter röst
- Jamen, vi kan ju gå till lekparken! säger jag med tillkämpad glättig röst
- Jaaaa! jublar pojken då
WTF? Schitzo?
Men han är bra go också. När han vill mysa, när han säger "Eol ällsa sin mamma" (Leo älskar sin mamma), när han säger "Heeeeeej gus" (Hej grus) till ett gäng stenar med riktig kärlek i rösten.
Nora jobbar på. Hon står upp mest hela tiden, nu börjar hon stå helt själv också! Bara 5 sekunder än så länge, men det går ju framåt :)
Nu luktar det simhall i huset, för Mange har skrubbat hela vår dusch med klorin. Bra gjort sweetie! :)
Leo kramar en motvillig Nora :) 
Nora glad sålänge hon får stå upp
Lillgrisen
Såhär ser Nora ut när hon skrattar. Hon rynkar på näsan, gapar stort och fnyser/flämtar som en hund :)
Idag har vi hunnit med lite av varje. Jag och Nora mötte upp Elin och Emilia på stan för en fika och lite shopping.
Emilia ser ut som en mörkhårig nymf - hon är så söt! Och smart - hon är nyss fyllda 3 år och kan hela alfabetet och vet vad varenda bokstav heter.
På eftermiddagen åkte hela familjen till min syster med familj. Blev bjudna på middag och det var supergott som vanligt :) Man blir så bortskämd... :)
Nu är klockan snart 22 och det börjar bli dags att få Leopold i säng. Iom den sena timmen så lär det gå relativt fort iaf :)
