Idag kom samtalet jag väntat på - Försäkringskassan ringde och erbjöd mig en tjänst :)
Jag börjar den 29/8, så jag kommer ha 8 veckors semester innan jag ska dit.
Sedan får Magnus vara hemma med Leo och Nora.

Det känns kul och skönt att veta att jag har ett jobb igen, men samtidigt känns det som om Nora fortfarande är så liten....skönt att Mange kan vara hemma med henne tills årsskiftet.

Midsommarhelgen spenderade vi uppe i Manges föräldrars stuga.
Det var vi, Manges föräldrar, Manges syster med familj och min syster med familj. En hel hög med andra ord.

God mat, trevligt sällskap och en alltför sen kväll. Jag gick nämligen inte och lade mig förrän 02:00 och eftersom Nora vaknade 06:00 så var jag lite trött dagen därpå.

Veckan som kommer är Manges sista arbetsvecka, sedan blir det semester! Härligt :)

 

Åh vad skönt! Idag storstädade jag och barnen sovrummet (mitt och Manges).
Eller ja, jag städade och blev motarbetad mest hela tiden av mina små ligister...
"Mamma äda lart!" sa Leo gång på gång och stängde av dammsugaren för mig. Han ville att vi skulle bygga lego istället. Nora lekte snällt med babyvakten, men med jämna mellanrum fick jag springa dit och torka kräks.

Men det blev gjort iaf. Ut med alla textilier, in med nya gardiner och nya sängkläder i både vår och Noras säng. Dammtorka ALLT, rensa rejält på Manges hylla (där vi har alla våra DVD-filmer), vädra ur, dammsuga, lägga undan alla kläder. Ut med alla täcken och kuddar på balkongen där dom fick ligga och vädra ur sig under större delen av dagen.

Nu ska jag bara göra mig av med våra stackars misskötta krukväxter och köpa hem nya. Hortensia ska det bli.... :)

När det var rent och snyggt så kände jag att en syrénbukett skulle vara pricken över i, men eftersom min galning till sambo rotryckte den enda syrénen på vår gård när vi flyttade hit, så visste jag inte riktigt hur jag skulle göra.
Pratade med Mange, påminde honom om att det var HANS fel att vi inte hade någon syrén och då föreslog han att jag skulle gå ner till Aspvägen och knycka lite där. En av villorna där har stora syrénbuskar som hänger långt ner över vägen. Så jag tog med mig barnen och traskade dit beväpnad med en sax. Nu doftar det underbart i vårt sovrum :)

Leo har varit SÅ mammig och klängig den sista tiden.
Han vill bli buren mest hela tiden. Det duger inte att bara sitta i mitt knä, ånej, jag ska gå omkring och bära på honom hela tiden. Aj min rygg!
Om man lagar mat t.ex. så står han vid mina ben, drar i mina byxor och ylar "Maammaa bäja, MAAAAAMMAAAA BÄÄÄJA!"

Jag vet inte riktigt vad det beror på. Antingen är det bara någon slags fas, eller så är det kanske en sen reaktion på att få ett syskon (ca 6 månader sen reaktion...). Eller så kanske det beror på att han håller på att få 3 stora kindtänder samtidigt. Vilket innebär att kindtand nummer 4 säkert kommer göra entré inom kort.

Hur som helst är det frustrerande för jag KAN inte bära på honom jämt! När jag lagar mat, när jag byter blöja på Nora, när jag skriver en jobbansökan osv. Det går inte. Jag har bara 2 händer.
Och jag förstår ju att han vill bli buren av en orsak - han känner att han behöver vara liten igen och vill vara så nära det bara går. Och då känns det så ruttet att inte kunna ge honom det han behöver alla gånger.

Men sånt är ju livet. Det blir inte som man vill jämt. Tyvärr.

Bara för att ge livet extra krydda så var Nora extra gnällig idag också. Små gråtattacker utan synbar anledning.
Knäppt. Man förväntade sig att hon skulle bli (om möjligt) ännu mer tillfreds med livet nu när hon kan krypa och ta sig fram själv, men det verkar faktiskt gå åt andra hållet. Ju mer hon kryper desto mer gnäller hon. Skumt.

Alltså, SÅ illa är det inte. Jag längtar efter godis, men inte pga av själva smaken, utan för att jag alltid förknippat godis med att må bra. På kvällen när barnen lagt sig och man äntligen får lite egentid har godispåsen åkt fram = förknippas med lugn och skön lässtund.

Det bästa vapnet mot suget är vatten med många citronskivor i. Man ska ALDRIG ta "bara en" godis när man är sugen för man kan väldigt sällan hålla det till "bara en". Det är genetiskt inprogramerat i oss. När vi var grottmänniskor och letade saker att äta så var söta bär alltid en hit. Söta saker är aldrig giftiga (i naturen alltså) och alltså var det riskfritt att äta av allt som var sött. Om man däremot hittade ett bär som var surt eller beskt så kunde det vara gifitgt och alltså ville man inte äta mer - kroppen sa automatiskt ifrån.
Så - tar man "bara en godis" så är risken stor att man tar "bara en till"...och kanske en till...och varför inte en till. Hjärnan säger ju åt oss att det är ok!
Tar man däremot ett stor glas citronvatten så snart man känner suget så vill man inte ha nåt mer sen.
Bieffekt = man springer på toa hela tiden.

Nu är det söndag och jag har fortfarande inte ätit godis. Men den där jäkla godispåsen står och ropar på mig i skåpet...jag funderar på att lyxa till det ikväll och äta godis medan jag ser på Poirot!

Tråkigt väder har vi haft i helgen. Leo ville knappt vara utomhus uppe i stugan. "Eaol inne stua" sa han och det betyder "Leo inne i stugan". Istället lkörde ha sin bobbycar på altanen.

 

Leo, Mange och Lasse badar lite. Japp, det ser sunkit ut med det bruna vattnet, men det är bäckvatten som dom fyllt poolen med och därför ser det ut sådär.

Igår tvingade Mange mig att göra 10 armhävningar och 10 situps. Det var knappt jag klarade av det och idag har jag träningsvärk *s*  Pinsamt...

Jag och Nora är ensamma hemma ikväll. Mange och Leo åkte upp till stugan så snart dom fått i sig middag. Jag och Nora ska upp dit imorgon, men vi ville först träffa min kompis Angelica som kommer hem på besök!  Det är alldeles för sällan vi ses, så jag får passa på de få gånger hon kommer hem.


Huvudvärken har släppt, den släppte faktiskt dagen efter mitt gnällinlägg.
Det är såååå tråkigt att inte äta godis! Godis har ju som sagt varit min belöning till mig själv. Vad ska jag "ge" mig själv nudå? Ingen läsk, inget godis, inga chips, inga kakor osv osv. Tråkigt!
Och det är faktiskt så att frukt inte kan ersätta godis för mig. Visst, melon, mango och jordgubbar är gott OCH nyttigt, men för det första är det svindyrt och för det andra så är det ju så mycket enklare att ta några godisar än att ställa sig och hacka/rensa frukt. Dessutom så är frukt en klen tröst när det är choklad man är sugen på....

Skit samma, jag får iaf äta godis på helgen. Jag har faktiskt köpt godis idag, men inte tagit en enda smakbit än. Tänkte se om jag kan hålla mig till bara en enda dag och då får det bli lördag.



Leo är Noras stora idol och han är snäll med henne för det mesta. Men hon får sällan leka med hans leksaker.
"NEJ Oujaa!!!" vrålar han om hon försöker ta en bil eller så.

I snart 2 dygn nu har jag haft den mest vidriga huvudvärken på länge. Det gör så sjukt ont och det hjälper inte att
1: äta frukost, lunch och middag
2: dricka mycket vatten
3: knapra Alvedon Forte och Ibumetin
4: ta en promenad
5: vila

Vet faktiskt inte riktigt vad jag ska göra, utom att förska sova och hoppas att det känns bättre imorgon.

Leo pratar hela tiden och det bara sprutar nya ord ur honom. Han härmar allt man säger och gärna lite svårare ord.
Annars så bygger vi mycket lego - det vill säga, han tvingar mig att bygga, sedan plockar han sönder det jag byggt.

Nora kryper! Hon är nu 6 månader och 3 veckor och tycker att livet är rätt så skönt. Hon kryper några steg, sätter sig upp, brummar lite, ser en leksak och kryper till den. Och så håller hon på hela dagen.

Jag har för övrigt slutat äta godis. Så tråkigt! Godis var ju typ min belöning till mig själv - så fort jag gjort något "bra (som typ tvätta, lägga båda barnen själv, städa osv) så brukade jag alltid ge mig själv löfte om att köpa godis.
Problemet var bara att det blev lite för mycket till slut....jag åt godis för 30-40:- varje dag!
Så nu har jag slutat. Åt mitt sista godis i lördags. Saknar det jättemycket, men kompenserar med jordgubbar och vattenmelon.

 

 

Nora och Mange i trädgården på en utefixardag

 

Leo och Mange gungar

Nej, det handlar inte om Socialdemokraterna, det handlar om att Noras är dunderförkyld. Natten till idag var hon orolig i sängen, vaknade titt som tätt och lät snorig.
Hela dagen idag har jag torkat under hennes lilla näsa, det rinner genomskinligt snor hela tiden. Nu sover hon, men vaknar då och då av hosta, nästäppa och allmänt obehag :(
Nu passar verkligen namnet (s)Nora! :D

Det går framåt för vår lilla madam iaf! Hon är ju drygt 6 månader nu och rullar både från mage till rygg och tvärtom, sätter sig upp utan problem och sitter sedan och tittar beundrande på storebror. Hon gör tappra försök till att krypa, men dom där jäkla armarna och benen gör ju inte som dom ska....först "kryper" hon med benen men står molstill med händerna. Sedan lyfter hon på ena handen men står då istället hel still med benen. Som ni förstår så kommer man ingen vart då.
När hon är sur så låter hon som en bil ("Brrrrrrrrr") och när hon är glad så säger hon "Bäbä". Ibland när hon är missnöjd så kan hon säga "Maaaama!" och låta väldigt uppfodrande.
Men det är sällan hon är på dåligt humör - för det mesta är hon en liten solstråle! :)

Leo håller på att lära sig att lägga sig själv. Man får gå in och lägga ner honom 2-3 ggr, men det är ändå ok.
Han pratar mer och mer för varje dag och provar gärna på hel nya saker att säga. Just nu är några nya favoritord "Stickspår", "Disel-lok" och "Kungaskeppet".  Väldigt användbara ord....eller inte.

Idag ska Leo sova hos min mamma...vi är alltså barnlediga tills imorgon eftermiddag då vi sak hämta honom igen :)
Nora ska få sova i Leos rum - hon verkar alltid störas lite av att sova i samma rum som oss eftersom hon vaknar ibland när vi går och lägger oss.

Syster och anders var här idag och grillade med oss. Jesus vad gott det var! Och usch vad mycket jag åt... *rap*
Orkar inte skriva nåt inlägg egentligen, så jag bjussar på några bilder istället.