Tacksam
Ibland slår det mig att det finns så otroligt mycket att vara tacksam för.
Ibland är det stora saker, som att mina nära och kära lever och har hälsan - ibland är det små saker, som att Leo inte krånglar allt han orkar på morgonen när man ska till dagis och jobbet ;)
Just ikväll kände jag en sån otrolig tacksamhet över att Nora är så lätt att lägga. Det är nog svårt att förstå om man själv bara haft barn som alltid varit lätta att lägga, men dom som haft en krångelnisse (som vår Leo), dom vet nog hur jag menar...
Leo tog timmar att söva. Under de timmarna fick man gå runt, runt med honom och ha mycket gung i steget så man liksom studsade. Samtidigt skulle man sjunga en och samma sång om och om igen. Och under allt detta så gallskrek han. Men kolik hade han inte enligt BVC. När han väl somnat så kunde man vara ganska säker på att han skulle vakna igen efter bara 10-20 minuter, hysteriskt skrikande. När han vaknade nästa morgon så vaknade han alltid med gråt och gallskrik. Samma sak när han skulle sova på dagen, oavsett om han sov inne i sängen eller ute i vagnen. Gallskrik, både när han somnade och när han vaknade.
Och sen kom Nora. Som somnar när man lägger henne i spjälsängen. Bara sådär! Eller somnar gör hon ju inte på en gång, men hon ligger nöjt kvar och är tyst och söver sig själv. Samma sak ute i vagnen - man bara lägger ner henne och går därifrån och så somnar hon. Ett mirakel enligt mig!
Jag är också så innerligt tacksam över att barnen och vi är (relativt) friska. Ja, förkylningar och annat trams har vi ju och det är nog så irriterande, men vi är ju inte jättesjuka. Nora trivs så otroligt bra på dagis och det är jag också tacksam för. Så skönt att lämna en glad solstråle som glatt vinkar hejdå och springer in till de andra barnen!
Mange har ett jobb han gillar och arbetskamrater som han trivs med - också en sak att vara tacksam för!
Jag är ju självklart också tacksam över att jag har ett jobb - i dagens samhälle är det inget man kan ta för givet. Nog för att arbetet i sig inte blev just det jag hade trott och hoppats på, men mina kollegor är underbara och gör att det är kul att gå till jobbet ändå :)
Det blev en regelrätt tacksägelsebön det här, men så är det ju. Ibland upptäcker man hur mycket man egentligen har att vara tacksam för!
Så....har DU nåt särskilt, litet som stort, som just du är tacksam för? :)
Blodpudding! Gud så underbart! :)
Iwar och Leo kollar på Bärgarn på datorn :)
Bus i soffan!
Nora kommer upp helt själv, även om det krävs lite ansträngning.
Ibland är det stora saker, som att mina nära och kära lever och har hälsan - ibland är det små saker, som att Leo inte krånglar allt han orkar på morgonen när man ska till dagis och jobbet ;)
Just ikväll kände jag en sån otrolig tacksamhet över att Nora är så lätt att lägga. Det är nog svårt att förstå om man själv bara haft barn som alltid varit lätta att lägga, men dom som haft en krångelnisse (som vår Leo), dom vet nog hur jag menar...
Leo tog timmar att söva. Under de timmarna fick man gå runt, runt med honom och ha mycket gung i steget så man liksom studsade. Samtidigt skulle man sjunga en och samma sång om och om igen. Och under allt detta så gallskrek han. Men kolik hade han inte enligt BVC. När han väl somnat så kunde man vara ganska säker på att han skulle vakna igen efter bara 10-20 minuter, hysteriskt skrikande. När han vaknade nästa morgon så vaknade han alltid med gråt och gallskrik. Samma sak när han skulle sova på dagen, oavsett om han sov inne i sängen eller ute i vagnen. Gallskrik, både när han somnade och när han vaknade.
Och sen kom Nora. Som somnar när man lägger henne i spjälsängen. Bara sådär! Eller somnar gör hon ju inte på en gång, men hon ligger nöjt kvar och är tyst och söver sig själv. Samma sak ute i vagnen - man bara lägger ner henne och går därifrån och så somnar hon. Ett mirakel enligt mig!
Jag är också så innerligt tacksam över att barnen och vi är (relativt) friska. Ja, förkylningar och annat trams har vi ju och det är nog så irriterande, men vi är ju inte jättesjuka. Nora trivs så otroligt bra på dagis och det är jag också tacksam för. Så skönt att lämna en glad solstråle som glatt vinkar hejdå och springer in till de andra barnen!
Mange har ett jobb han gillar och arbetskamrater som han trivs med - också en sak att vara tacksam för!
Jag är ju självklart också tacksam över att jag har ett jobb - i dagens samhälle är det inget man kan ta för givet. Nog för att arbetet i sig inte blev just det jag hade trott och hoppats på, men mina kollegor är underbara och gör att det är kul att gå till jobbet ändå :)
Det blev en regelrätt tacksägelsebön det här, men så är det ju. Ibland upptäcker man hur mycket man egentligen har att vara tacksam för!
Så....har DU nåt särskilt, litet som stort, som just du är tacksam för? :)
Blodpudding! Gud så underbart! :)
Iwar och Leo kollar på Bärgarn på datorn :)
Bus i soffan!
Nora kommer upp helt själv, även om det krävs lite ansträngning.
Sjuk - igen
Vad less jag är på dessa förkylningar. Antingen är något av barnen såpass sjukt att vi måste vabba eller så är jag såpass sjuk att jag måste hålla mig hemma från jobbet.
VÄRDELÖST!!!!!
För tillfället är barnen relativt friska. Dom är förvisso snoriga och hostiga, men det lär dom ju vara under resten av vintern/våren. Jag däremot vaknade 03:00 med dunderhuvudvärk, en hals som gjorde sjukt ont och en näsa som var helt igentäppt.
Skoj. Eller inte.
Ringde och sjukanmälde mig, lyckades få iväg barnen på dagis till 08:30, släpade mig hem igen och dog i soffan.
Gjorde inte många knop under dagen, skrev en inköpslista och snabbstädade toaletten uppe bara.
13:30 ringde dagis och berättade att Leo hade ramlat. Han hade fått fläskläpp och det såg ut som om det blödde vid fästet till ena framtanden. Eftersom det kan bli problem med tänderna framåt i tiden så var det bara att svepa 2 Alvedon, krångla på sig lite anständiga kläder och köra iväg till tandläkaren med Leo.
Han var verkligen jätteduktig, gapade stort och snällt medan två tandläkare petade, hummade och försökte vicka på hans stackars tänder. Till slut sa dom att det såg bra ut, men att vi ska ge "skonsam föda" - alltså inga morötter, äpplen eller hårdbrödmackor.
Nora växer så fort! Hon säger Hej då, Natt-natt, härmar olika djur och förstår så mycket! Vart har vår lilla bebis tagit vägen?
Leo låter mig betala för gamla synder. När jag var liten så kallade min pappa mig för "Strax" eftersom det var mitt svar varenda gång dom bad mig komma eller göra nåt. "Ja...strax! Jag kommer strax."
Det säger Leo också numera och det är sjukt irriterande :D
Här hade han totalcrashat i stolen när han kollade på rally...
Nu ska jag ta lite mer Alvedon, lite varmt te och sen ska jag stupa i säng. Blir nog hemma imorgon också. Skit! :(
VÄRDELÖST!!!!!
För tillfället är barnen relativt friska. Dom är förvisso snoriga och hostiga, men det lär dom ju vara under resten av vintern/våren. Jag däremot vaknade 03:00 med dunderhuvudvärk, en hals som gjorde sjukt ont och en näsa som var helt igentäppt.
Skoj. Eller inte.
Ringde och sjukanmälde mig, lyckades få iväg barnen på dagis till 08:30, släpade mig hem igen och dog i soffan.
Gjorde inte många knop under dagen, skrev en inköpslista och snabbstädade toaletten uppe bara.
13:30 ringde dagis och berättade att Leo hade ramlat. Han hade fått fläskläpp och det såg ut som om det blödde vid fästet till ena framtanden. Eftersom det kan bli problem med tänderna framåt i tiden så var det bara att svepa 2 Alvedon, krångla på sig lite anständiga kläder och köra iväg till tandläkaren med Leo.
Han var verkligen jätteduktig, gapade stort och snällt medan två tandläkare petade, hummade och försökte vicka på hans stackars tänder. Till slut sa dom att det såg bra ut, men att vi ska ge "skonsam föda" - alltså inga morötter, äpplen eller hårdbrödmackor.
Nora växer så fort! Hon säger Hej då, Natt-natt, härmar olika djur och förstår så mycket! Vart har vår lilla bebis tagit vägen?
Leo låter mig betala för gamla synder. När jag var liten så kallade min pappa mig för "Strax" eftersom det var mitt svar varenda gång dom bad mig komma eller göra nåt. "Ja...strax! Jag kommer strax."
Det säger Leo också numera och det är sjukt irriterande :D
Här hade han totalcrashat i stolen när han kollade på rally...
Nu ska jag ta lite mer Alvedon, lite varmt te och sen ska jag stupa i säng. Blir nog hemma imorgon också. Skit! :(
