Jag som skulle lägga mig tidigt och inte sy ett enda stygn för att skona min rygg - jag började fnula på med ett pocketfodral av alla saker. Så kan det gå.

Först gick det jättebra. Sen skitdåligt. Och till slut blev det ok :)
Jag avskyr dock när mina projekt går från "Hej symaskin" till "Hej sprättkniv"....

Nu kan de ju tyckas överdrivet att börja vålda på med sprättkniven för ett ynka pocketfodral, men det är ju så lite kvar av det häftiga gamla tyget, så jag vill liksom inte låta något gå till spillo.


Härliga knallrosa retrotyg och brunt kantband. Kanske mamma kan tänkas vilja ha den?

Idag for Mange och Leo upp till Vemdalen - till Manges föräldrar och deras husvagn :)
Efter moget övervägande så valde jag (och då också Nora) att stanna hemma eftersom min rygg är paj. Jag kände att en bilresa på flera timmar + en helg i en husvagn tillsammans med 3 andra vuxna och 2 barn var att utmana ödet.

Det värsta är ju att jag inte kan sy! Efter bara 5 minuter får jag ONT - eller rättare sagt; mer ont än tidigare.

Blä.

Nu på morgonen sydde jag ett par byxor i stl 86/92 som var tänkta till min toksöta brorsson Svante. Problemet var bara att när jag provade dom på Leo så blev han kär i dom och ville ha dom själv...
Vilket i det långa loppet säkert bara är bra - på det här sättet får jag en chans att ändra lite på formpassningen och fila lite på några andra detaljer.

Såhär blev dom iaf. Lila velour och vita muddar i midja och benslut.

Oh! Nu har jag sytt fast mitt allra första namnband på ett eget alster :)

Det bidde en dagiskasse och mönstret är hämtat från Knåpmoderns hemsida (tackar tackar).

Yttertyget är vanlig svart canvas och fodret är en underbar gammal gardin som jag fått av min mor. Härligt med en sån stark färg i fodret och KUL att mammas gamla gardiner fick återanvändas!

Nu är klockan över 12 igen och jag måste skynda mig till sängen.

Godis i massor - jag har ingen karaktär, men det skiter jag i :)
Min tandläkare lär ju läxa upp mig ordentligt, men den smällen tar jag när den kommer (i augusti med andra ord).


Jag är lite deppad över Leos dagis. Själva dagiset (ja, jag vet att det heter förskola) är jättetrevligt och alla fröknar (ja, jag vet att det heter förskolepedagog!) är underbara. Men - nu vill dom ändra på tiderna för alla 15-timmarsbarn.
Som det är nu går Leo 5 timmar/dag 3 dagar/vecka och det är jättebra. Han får vara med på samlingen på morgonen, han får vara med på utelek eller innepyssel, han får vara med på lunchen och sedan får han lägga sig och sova med de andra barnen.
Nu vill dom ändra på det så att det blir 3 timmar/dag 5 dagar/vecka stället. Det innebär att Leo kommer missa lunchen - något som är SKIT rent ut sagt! Den där lunchen är viktig för honom! Han äter för det första jättebra på dagis när han ser alla andra barn äta - hemma äter han som en fågel. Dessutom så LÄR han sig saker under lunchen. Han lär sig be om mer på ett vettigt sätt (hemma ber han inte om mer eftersom han inte äter...), han lär sig duka, bära bort sin tallrik osv - eftersom han ser att alla andra barn gör så.
Nu ska dom alltså ta bort det här för honom :(
Dessutom så innebär det att jag ska hämta honom innan lunch, snabbt prestera någon lunch hemma INNAN han blir för trött och hungrig för att ens försöka äta och sedan söva honom innan han blir övertrött.
Hurra.

Jaja, det blir som det blir.

Nora står på alla 4 och gungar. Ramlar ner, kravlar sig upp igen...och gungar. Och ramlar ner :)
Jag blir alldeles trött av att titta.

Just ja! Nora fick smaka lite potatis idag!  Yttepytte lite på skeden och OJ vad hon gillade det! Höll fast min hand stenhårt och smackade loss på skeden. När skeden var ren så upptäckte hon att hon hade en del potatis på kinderna, så då körde hon runt händerna över hela ansiktet och stoppade dom sedan i munnen. GOTT! :)

Goa ungar! Dom är härliga för det mesta, även om Leos "Nej" och allmänna trotstendenser kan få mig lite lack emellanåt.

 

 

Mina namnlappar kom idag! Ska sy en ny väska och märka den med mitt alldeles egna märke. Tufft! :)

Ja, det här var ju inte särskilt vackert :D

Mange var på 30-årsfest igår och gick utklädd till Farbror Bosse, äcklet i Yrrol.

Ikväll har jag, hör och häpna, inte sytt något.
Istället har jag kollat igenom gamla fotoalbum (digitala) och förundrats över att Leo faktiskt en gång var lika liten som Nora.

Insåg också att jag har glömt att lägga ut några bilder som är tagna relativt nyligen, så nu kommer dom...

Gjorde ett nytt försök till en väska.
Den blev i stort sett likadan som den förra, men den här gången i ett annat tyg, med magnetknapp så man kan stänga lite, med passpolficka och en karbinhake för t.ex. nycklar, så dom inte skramlar runt i hela väskan.



Magnetknapp



Rosa foder



Passpoalficka och karbinhake

Det är så TRÅKIGT att börja sy något och sedan inse att man inte kan slutföra projektet samma kväll bara för att man saknar ett blixtlås/en magnetknapp/ett kantband i rätt färg/osv osv.
Det slutar allt för ofta med att jag säger till mig själv: Äsch, jag kan ju sy den här saken som en provgrej - då behöver man ju inte ha allt "lull-lull" som den slutliga produkten ska ha.
Mhm, det som händer är att jag slarvsyr och saken ifråga blir skittråkig.

Som ikväll då jag ville sy en väska.
Hittade en beskrivning hos linnzan som jag tyckte såg lätt och rolig ut.
Men....
Jag hade för det första inget bra tyg hemma, så jag rev och slet i högen med gamla påslakan som eg. borde kasseras.
Fick tag på ett urtrist intetsägande tyg. Grått med grå blommor. Hurra eller nåt...
Sedan så ville jag ha ett annat tyg som foder, gärna något läckert limegrönt eller så. Det hade jag inte heller, så det blev samma tråkiga gråa tyg som foder.
Slutligen så ville jag sy in en magnetknapp så jag kan stänga till väskan lite upptill. Det hade jag inte heller, så jag sket i knapp.

Buhu. Jag vill ha en privat tyg- och sytillbehörsaffär nere i källaren. Kan man ordna det???

Såhär blev väskan iaf. Någon gång ska jag
1: hitta ett tufft tyg att sy den i!
2: sätta dit min namnlapp (tror dom kommer nästa vecka om jag har tur!)
3: sätta dit en magnetknapp.
4: sy en passpoalficka i fodret
5: ev. sy dit en karbinhake i fodret som man kan fästa nycklar på mm.

För övrigt fick Nora prova sin nya förlädesklänning idag :)
Den sitter bra och kommer kunna växa med henne ett tag eftersom det är kort ärm och bra med vidd.

Påsken tillbringade vi uppe vid norska gränsen, närmare bestämt i Handöl.
Vi hade kanonfint väder och fick till och med lite fisk! Eller, Mange fick fisk. Jag hade ju fullt upp med barnen... *mutter mutter* ;)

Bekvämt att få mat serverad av mamma varje dag, att alltid ha tillgång till någon annan som kunde passa ett av barnen osv. Nu när vi är hemma igen får jag vänja mig av med den lyxen :)

Leo tycker iaf det var skoj att åka "pläp" (släp) efter skotern :D

 

Angående Nora förresten så ligger hon aldrig still längre. Hon snurrar runt runt, först från rygg till mage och sen från mage till rygg. Oftast så rullar hon först över till mage och sedan försöker hon krypa. Hon gör helt rätt med benen, men dom där jäkla döfisk-armarna hjälper ju inte till, så hon står bara på näsan hela tiden och blir ARG!

Ja nu syr jag på en ny klänning.
Den här gången är det en lätt sommarklänning i bomullspoplin. Återigen ett löjligt puttinuttigt tyg, men det får man stå ut med. Nästa månad ska jag lägga lite pengar på tyg och då lär det bli handlat från MG, mjukatyger och JNY :)

Framifrån....

Bakifrån... (ska sy i knappar så snart jag hittat några fina)

Raglanmodell på klänningen, tvillingsöm på fåll vid ärmslut occ tvillingsöm på kantbandet.

Slänger in en (tyvärr) dålig bild på hur hjälmmössan blev! Jag slog av blixten på kameran eftersom Nora blev så arg på den och då blev bilden lite mörk...

Alltså, jag VET att allt jag syr just nu är i samma tråkiga tyg, men det är för att jag fick med mig så mycket av det tyget hem från Ohlssons Tyger sist jag var där och dessutom är det ju perfekt att öva sig i att sy i ett tyg som varken är fint eller dyrt :)

Ikväll bidde det en hjälmmössa till Nora. Sydde först en som jag kantade med snedslå och ni kan ju gissa att det såg rätt så dumt ut....
Så det var bara att sätta sig och sy en ny som jag kantade med muddväv. Mycket bättre!

Det är ju svårt att se om den blev bra utan en "modell" att prova den på, men jag tror den ska passa...möjligtvis blev den lite för stor, men det är ändå ok...

Det här behöver man läsa ibland...

 

Tack till GOBLIgobli för uppmuntran till alla tygnördar :)

 

Vidare så har jag redan kommit på vad jag vill ha i födelsedagspresent och det är INTE presentkort hos Marielle för en gångs skull!

Nej, nu siktar jag högre. Jag vill ha en overlock eller ännu hellre en coverpro. Men jag fattar ju att det inte kommer hända, även om alla av mina nära och kära går samman och köper den gemensamt, men ett litet bidrag man kanske kan få ändå?

Hmm...jag inser nu att det kommer bli svårt att få på Leo kycklingdräkten till onsdagens påskdisco på dagis...
Han tittade skeptiskt på den när jag höll upp den och sa: "Nej".

Med lite tur kan jag iaf övertala honom att ta på sig "hättan" med tuppkam! :D

Nora fick ha sin nya tunika idag och den passar jättebra :) Kommer fortsätta med samma stil sedan när hon väl börjar krypa också - eftersom den är kort så kommer den inte hamna under hennes knän och vara ivägen.

Här är förresten en bild på min nya maskin. Jag gillar den skarpt, även om vi inte riktigt är överrens om trådspänning mm.

 

Under dagen när Leo var på dagis sydde jag några nya dregglisar till Nora och det var välbehövligt. Tokan småkräks ju hela tiden, så det blir till att byta en gång i kvarten.
Vi får se vad det blir sytt ikväll. Har saker som jag VILL göra och saker jag BORDE göra.

Ja, underbara, ljuvliga symaskin! Eller "Mammas vass" som Leo kallar den :)

Problemet med att sy är att man
1: aldrig har tid. Det är alltid ett barn (eller en sambo för den delen) som rycker en i ärmen och vill ha uppmärksamhet
2: upptäcker hur hiskeligt DYRT det är med tyger - och att de finaste tygerna inte alls finns på den lokala tygaffären, så man måste ut på nätet och shoppa :)
3: aldrig riktigt blir helt nöjd. Det finns alltid NÅT som man hade kunnat göra bättre.

Ikväll somnade Leo inte förrän ca 21:40, men så fort han slagit igen sina blå satte jag igång att klippa i tyget.
Ikväll blev det en tunika till Nora (big suprise) och jag blev hyfsat nöjd med den, även om jag nu ser att den blev i puttinuttigaste laget.

Rosarutigt strechtyg med vita muddar i ärmslut och halslinning. Kuvertringning eftersom det är så praktiskt!

 

Alla sömmar innuti klänningen sydde jag med fuskoverlocken och renklippte sedan.

 

Nu ska jag ställa bort pärlan på ett säkert ställe (Leo älskar nämligen att peta på min symaskin) och slänga mig i sängen. Imorgon ska Leo på dagis och efter det ska vi till Matfors för att hämta en kycklingkostym! :D

Mer om det imorgon....

Jag erkänner, jag är beroende av filtar. Nu vore väl inte det så illa om det inte vore för att jag väldigt sällan använder filtar och OM jag väl gör det så tar jag en gärna en billig skitfilt från Jysk bara för att inte smutsa ner en fin filt...

Idag sydde jag hur som helst en filt till Nora. På Ohlssons Tyger låg denna ljuvliga bit tjock velour och ropade på mig bland alla stuvbitar - inte kunde jag väl säga nej!

Ena sidan är alltså tjock härlig velour och den andra är vanlig vit flanell. Kantade med brunt kantband och tvillingnål.



Nu på kvällen var vi bjudna på middag hos Peter och Petra och deras småttingar Tova och Dante! Underbart goda tacos (jag åt alldeles för mycket) och trevligt sällskap. Dom är så mysiga på nåt sätt! Man blir alltid alldeles glad av att vara där :) Vi planerade vår gemensamma husvagnssemester som kommer gå av stapeln runt v. 27 om jag inte minns fel.

Nora, som är ett galet vanedjur och bara MÅSTE sova i SIN säng senast 19:30 blev alldeles otröstlig där ett tag runt 19:20 och grät som om jorden höll på att gå under. Det tog säkert minst 30 minuter innan hon slutade skrika och sedan somnade hon och snyftade lite i sömnen :( Mammas hjärta då....
Leo härjade runt med Tova och strax innan 22:00 somnade han i mitt knä.

Nu ligger båda barnen i sina sängar, Mange har också dragit sig tillbaka och jag ska väl gå och göra honom sällskap. Ska bara klappa lite till på den mysiga filten....

Idag fick jag ett sms från DHL: Du har ett paket att hämta.

Wohoo! Symaskinen har kommit!
Mange hämtade ut den åt mig på väg hem från jobbet och sedan ville jag bara att eftermiddagen skulle gå så jag kunde lägga ungarna och bekanta mig med maskinen någon gång ;)

Jag var duktig och läste bruksanvisningen i ca 5 sekunder, sedan började jag experimentera med olika trådspänningar, sömmar, stygnlängder mm.
Sydde också det första projektet på nya maskinen - en dregglis till Nora :)



Nej, sömmarna är inte helt raka, men jag har ju inte riktigt fått kläm på det hela än - dessutom ritade jag mönstet lite slarvigt med bläck (!) och det syns på vissa ställen. Så går det när man är otålig!
Jag är inte inte alls överrens med mina tryckknappar heller, så det blev kardborre på den istället.

NÖJD med maskinen iaf! Den går som en dröm :)

Det är ju nästan så man vill gifta sig bara för att få chansen att bära en av Kerstins vackra brudkronor!
Kerstin är gift med min bror och hon är en hejjare på att pyssla och vara kreativ. Hon tillverkar brudsmycken, stickar och syr kläder, bakar underbara tårtor som dekoreras på allahanda vis och mycket annat.
Kolla in på hennes hemsida och sedan kan ni börja bearbeta era sambosar - någon gång i framtiden kanske just DU kommer bära en brudkrona tillverkad av Kerstin Kallin?


Själv försöker jag spara pengar för tillfället, så jag vågar inte lämna hemmet....om jag åker in till stan eller till Birsta blir det bara massa onödiga saker köpta, så därför sitter jag still.

Nu är nya väskan klar! Kommer vara bra att bära Leos alla dagiskläder i....den kan gott få ligga i hans låda på dagis och bara vänta på att bli använd :)

 

Passpoalficka innuti...

 

Just nu är klockan 23:30 och jag sitter bara och väntar på att den ska slå midnatt...för då ska jag beställa min symaskin!!!

Underligt. Jag har kollat runt och hört mig för och bestämt mig för en Husqvarna Emerald 116, men nu när jag är 30 minuter ifrån beställning så blir jag osäker. Är den bra? Kommer jag vara nöjd?

Jaja. Det lär tiden utvisa. Säkert är iaf att det kommer en inlärningsperiod då jag och nya maskinen ska bekanta oss med varandra. Sådana perioder brukar alltid kantas med svordommar.... :)

 

 

Här kommer en bild på lilla Nora. Hon är 4 månader nu och väger ganska precis 6600g och är 62 cm lång.

 

Mammas troll!

 

Sötproppen i sin fina elefanttröja :)

 

Hehe, om ni kollar på den nedre bilden så ser ni Noras ben i högra hörnet. Observera att hennes ben är lika tjocka som Leos. Det skiljer ju "bara" 1 år och 9 månader mellan dom ;)